Vilken jäkla start vi fick i lördags med de nya ankommande gästerna!

Alla flyg blir kanonförsenade och sjävklart därefter tar det cirka 2 år innan de fick sitt bagage också. Det slutade med att Stine och jag inte kom i säng förrän 6.45. Och så fick vi sova endast en timme för att sen gå upp och jobba på som vanligt. Den pistvisningen med gästerna var ganska kämpig i början kan jag lova - åka i ny tung snö med sån sömnbrist puuuh. Men tur var väl det att vi hade sååå trevliga gäster med oss! Sen fick vi lyxen att sova en timme på eftermiddagen igår. Men fy fan, Stine och jag var helt slut igår kväll och somnade som barn på kvällen.

På söndagsmorgonen bröt jag ihop för jag fick världens utskällning av min kontaktperson till våra bussar. Han är ehm...väldigt speciell. Och ibland när man ringer om att få hjälp så får man bara en bajskorv i ansiktet helt enkelt. Och en utskällning från honom + sömnbristen blev för mycket så det sluta med att jag började grina haha... Men efter några kramar av Stine och en liten powernap så var jag normal igen! Plus att Stine gjorde sån fin middag till mig på kvällen. Massa plockmat, ost, korv och lax<33 Fan sådär är Stine underbar, hon vet vad som gör mig glad - alltså mat!

Åh, jag ser aldrig fram emot lördagar för nu förväntar jag mig bara att det ska vara fett mycket problem på flygplatsen... Jag vill bara styra upp Geneves flygplats för det finns fan inget system där!

 

Idag hade vi en till pistvisning. Vanligtvis åker vi från halv 10 till 2-halv 3 på den pistvisningen men.... Idag hade vi med oss hela 20 personer (rekord för oss!!) och vi kom inte hem förrän halv 6??? Hahaha DEN förseningen!

Dels var det för vissa gäster körde jäääkligt långsamt och dels att det tog såå lång tid att få mat på lunchen... Shit vad Stine och jag var skraja i slutet att vi ens skulle kunna komma hem innan liftarna stängde, men vi klara det!
Och gästerna var så goa och glada!

Nää vafasen, nu ska jag ringa familjen och skypea lite med dom. Sen ska Stine och jag äta go mat och dricka sangria och bara mysa i lägenheten....innan vi ska till Snesko, självklart!

 

 

 

 

 

Hej hörrni!

 

Vecka 7 är äntligen över för oss, den "jobbigaste" veckan med mest gäster i byn. Dock har Stine och jag iallafall inte märkt av det på våra gäster. Okej, Stine blev ringd av våra unga killar för en av dom hade blivit kalasfull, så hon fick hjälpa till att bära hem honom :))) Men annars har det varit bra!

Vi har haft ett helt fantastiskt svenskt par som blev mina "extraföräldrar". Vi åt ostfondue tillsammans och våra samtal tog aldrig slut. Det är dom gästerna man kommer komma ihåg långt efter!

Sen överlag så har byn varit full av fulla danska och svenska gymnasieelever. Förfärligt till den mesta delen... Alla vi guider/säsongare/hotellpersonal har hatat rätt mycket på dom tillsammans, för de är bara för fulla, tar sönder allt och spyr på allt :) DÄRFÖR SKA DET BLI GÖTT ATT DET KOMMER NYA SÅNNA IMORGON :D:D:D

 

Aaee hoppas det blir mindre av den typen av 17-18åringar....

 

 

Så kommer ju Calle hit imorgon!! Ska bli så fett! Och så himla konstigt att någon från Mjölby ska komma hit, dessutom nån jag är med mycket annars. Ser fram emot att få honom på besök här!!

 

En annan grej med denna veckan....VÄDRET!!! Vi har haft stor sol och blå himmel sen i lördags??? Det är första gången vi har haft så ultimat väder. Och första gången jag inte behöver dubbla underställ under min uniform :D

 

Aa som sagt, det rullar på här helt enkelt. Åh vad jag verkligen älskar att åka skidor nu. Har stått på skidor så fort jag har fått tid över den här veckan, och det är så naaaajs att åka helt själv ibland. När jag ändå har uniformen på mig så ser det ut att jag är "påväg" nånstans och inte är forever alone och åker :)))

Det enda tråkiga som har hänt här på senaste tiden är att Mattias åkte hem för två lördagar sen, för han fick hastigt besked att han hade fått plats i Sydney att plugga vidare på sin ingenjörutbildning (typ som man kan göra i Linköpings universitet). Det sög såååå hårt de dagarna innan han åkte, men vi försökte va med varandra så mycket som möjligt. Dessutom är han jättepepp till att hälsa på i Sverige när han kommer hem i juni. Jaamen självklart ska han få se Sverige! Annars så flyttar vi till Köpenhamn, tyckte han. Åh fina Mattias! Det suger att inte ha honom hela säsongen, för jag hade verkligen ställt in mig på att ha honom hela tiden. Meeen vad ska man göra! Vi kommer ju ses igen.

 

 

Hepp nu måste jag sova. Ännu en fantastisk heldag på flygplatsen väntar. Jag hoppas verkligen att allt ska gå lätt och fint, meeeen jag vet vid det här laget att det alltid blir minst ett problem där :D:D wihuu

 

Näääämen tills vidare hörrni!

 

 

 

Nää nu måste jag skriva lite igen, så jag har lite nerskrivet om vad som händer här.

 

Veckorna går så snabbt här! Helt plötsligt har det gått en vecka, och gästerna åker hem och man får nya.

Som sagt, så börjar vår vecka lördag, för då kommer våra nya gäster och de gamla åker hem. Så fredag och lördag är våra dagar vi jobbar som mest. Därför blir det rätt lustigt när jag ser hemma att alla festar runt, medan jag sitter och planerar lördagen för fullt, på fredagskvällen. Och så festar vi här alla andra dagar, förutom fredag och lördag typ :)) Helt otroligt vad alkoholtålig jag har blivit här. Hälsan är väl inte helt på topp.... Men det blir så svårt att undvika alkohol när vi har afterski med gästerna varje dag förutom lördag...

 

En annan grej jag tänkt på här är att jag ENBART umgås med danskar. Okej, det är en STS-guide som jag umgås med. Ebba från Motala! Hon är så go! (hur fett är de inte med fler östgötar i Val-T??)
Men annars så är det bara danskar som gäller. Fick höra på flygplatsen i lördags att en svensk guide inte förstod vad jag sa och undra om jag verkligen va svensk :) Måste kanske träffa lite mer svenskar, så jag inte glömmer mitt språk..

 

Vi olika guider har så himla go sammanhållning. För ett tag sen bestämde vi oss för att bowla allihopa, de va fett mysigt! Sen gick vi alla ut tillsammans till allas afterskibar Cafe Snesko och blev gott fulla tillsammans. Och så avsluta vi kvällen på nattklubben Summit, där man alltid blir fett full. Ingen vet riktigt varför, men de känns som så fort man kommer innanför dörren så blir de blackout. Men lika glad var jag för det för jag hade min Mattias :)) En bra utgång med andra ord!

 

 

 

Alltså.

 

VAL THORENS, DU ÄR FÖÖÖÖÖÖR BRA!?!?!?!?

 

Är så vidrigt lycklig över mitt jobb. Ibland skriker jag av lycka i backen när jag åker skidor, när jag kommer på att det här ÄR MITT JOBB?? Samma med när jag går själv i byn med min uniform och checkar med hotellen - har hållt på att halka ihjäl mig för jag tittar för mycket runtom mig för det är SÅ JÄVLA FINT HÄR!

 

Det är en sån speciell känsla att gå runt med sin uniform och känna att man typ äger Val Thorens. Det är så fett att representera något som man verkligen älskar.

 

Och nog att pistområdet här är underbart. Men människorna här...MÄNNISKORNA HÄR! Alla är bara så jävla goa. Alla guider, säsongare och samarbetspartners! Det är så fint när vi alla guider från olika bolag bara sitter på afterskin och ba hygger. Och jag är så sjukt tacksam över att Stine och jag klickar så mycket. Vi är sån superduo!

 

Jag vill bara ta med alla danskarna här till Sverige när jag måste hem. Jag tänker redan nu hur jävla förstörd jag kommer va när jag ska hem. Men det ska jag inte tänka på nu!! Jag ska bara fortsätta njuta så inni helvete!

Den här veckan tror jag kommer bli så fet för det verkar som alla gäster är så goa! Och det gör allt. Då tänker man inte på att man har sån jäkla sömnbrist och är mega förskyld.

 

Aaaaee, nu ska jag ta en liten lur, sen äre afterski och då ska jag hygge med gästerna och jag också pussa lite på min Casper

 

 

//Over and out på mitt jag-älskar-livet-inlägg

 

Ni får en bild på min arbetsplats också, här har ni mitt kontor :)))

 

 

Först vill jag tipsa om världens bästa sovlista. Mimi har fixat de bästa låtarna att somna till. Älskarn.

 

Förra helgen va jag på besök hos Mimi, i samband att jag skulle till Köpenhamn på söndagen för bokföringskurs. Förutom lång försening av tåget så hade vi en såååå mysig lördagskväll. Hon var så jävla söt när hon kom på cykel i full fart när jag kom ut från tågstationen :') Kvällen bjöd på god Eslöv-pizza, rödvin och massa prat. Sen somnade gott till hennes sovlista i bakgrunden.

På söndagen ringde klockan 05.45. Jag ville dö lite pga sömnbrist för jag drömde mardrömmar om att försova mig. Så gjorde jag ordning mig och packade ryggsäcken, väckte försiktigt Mimi och sa vi ses ikväll my löve. Sen hoppade jag på tåget mot Köpenhamn.
Hatar att resa själv inför grejer "jag inte vet". Jag blir så fett konstig. Blir en robot och läser tågtabellerna tusen gånger om för att inte hamna fel. Vill inte prata med nån för jag är så jävla fokuserad på att komma fram rätt och i tid. Dock har jag insett en grej som lugnar mig så sjukt mycket, nu när jag nyligen rest rätt mycket själv, Alex & Sigges podcast. Deras röster och funderingar är som balsam för själen.

Hamna tillslut på Köpenhamns centralstation och tog en taxi till Slopetrotters huvudkontor. De va fett dyrt med taxi men så värt i det skidvädret dom hade och jag hade aldrig hittat dit själv.

Sen drog bokföringskursen igång. Den var inte kanonavancerad, men det blir ändå rätt svårt när dom körde allt på danska. Måste tänka till två gånger innan man hajar vilka siffror dom säger. Ni som vet danskarnas räknesystem, ni vet vad jag snackar om. Makes no fucking sense :D Sen efter lite grupparbeten och fika så var vi färdiga. Efter skulle det vara kurs för enbart destinationscheferna. Stine är ju destinationschef för vårt lilla team, men jag var med på mötet ändå för vi skulle träffas efteråt. Det var riktigt intressant! Och äntligen fick Stine och jag snacka på riktigt och lära känna varandra. Och jag är så glad över att säga att Stine verkar va SÅ JÄVLA DEJLIG TJEJ! Jag tror vi kommer ha det fett att jobba tillsammans! Jag ska se till att vi blir supertighta.

Sen åt vi alla tillsammans efter kurserna och bara myste tillsammans. Vilket jäkla gäng vi är allihopa!

Stine och jag tog följe till centralstationen och kunde i princip inte sluta prata med varandra. Stine åkte mot Jylland och jag hitta tåget mot Eslöv igen.....som inte va rätt tåg för den gick åt andra hållet :D Som tur va gick jag inte på det, men löpte som en idiot istället till rätt spår, och missa mitt tåg. Meeeen som tur va var det lögnt för nästa gick 20 min senare. Sån himla tur.

 

Framme i Eslöv mötte Mimi mig igen och hon hade fixat chokladpudding hemma<3 Hon vet vad som gör mig glad... Den kvällen prata vi ännu mer och jag insåg verkligen på riktigt hur mycket jag saknar att ha henne i samma stad som mig. Dock är det fett att så sällan som vi nu ses, så är det ändå som vi träffats igår. ÅH VAD JAG KOMMER SAKNA MIMI!

Sen drog jag hem på måndagsmorgonen och det var så kooonstigt att säga vi ses om 4 månader till Mimi. Fick en megasen reaktion för vårt farväl, började gråta i Hässleholms station. Såg en liten pojke va jätteledsen för att åka från sin mamma och då smitta hans känsla till mig :(

 

Sen när jag kommer hem så slår jag på nått slags autopilothumör. Kollar min mejl var tionde minut för nya mejl från Slopetrotter. Ligger i soffan eller sängen med min laptop och försöker memoera info om Val Thorens. Och är fett osocial till min familj för jag bara fokuserar på detta nu. Usch det är ju nu jag ska hinna va så mycket som möjligt med familjen och vänner.

 

EN VECKA KVAR TILLS JAG ÅKER WÄHÖÖÖÖ!

 

 

Nu har jag gottat ner mig i sängen med filt omkring mig, tänt ljus, satt på mys-listan och pricken över i:t, ett glas rött också. Här ska det brainstormas in i det sista med mina hemläxor inför skidguidejobbet.

 

Imorgon åker jag till Mimi i Eslöv. Då ska vi bara mysa tillsammans. Längtar redan efter att få skeda med na!<33
Sen på söndagsmorgonen åker jag tiiidigt till Köpenhamn för då ska jag på bokföringskurs inför jobbet. Alltså...jag försökte hålla mig borta så mycket som möjligt från det ekonomiska m.m. För jag ska ju "bara" va en vanlig skidguide. Ha! Men icke! Men har undvikit det bara för jag är rädd för sånna grejer, att göra/räkna fel o sånt. Men fan, är SÅ redo att lära mig om bokföring. Det beöver jag verkligen!

Jag kommer spendera hela dagen i Köpenhamn med kursen och sen ska jag och Stine sätta oss och sammanföra våra hemläxor, så vi har allt färdigt till den 23:e. På kvällen kommer jag åka tillbaka till Eslöv igen för att sova hos Mimi. Tågen gick inte hem när det är söndag och så sent. Men då får jag tid att hänga med min boo och säga hejdå till henne.

 

SHIT VAD TIDEN GÅR SNABBT NÄR MAN HAR DEADLINES, SKA HINNA ÅKA TILL KÖPENHAMN OCH HINNA KÖPA ALLT MAN SKA HA MED SIG. HERREGUD JAG HAR TYP TVÅ VECKOR KVAR I SVERIGET!

 

Men om jag är taggad?

 

OM jag är taggad! Ska bli så jävla fett att få jobba röven av mig i 4 månader och UTVECKLAS. Och ha (högst troligen) ett kanonroligt jobb!

 

 

 

Har fått nån dille på fingertatueringar. Det är så fint med flera olika tecken på fingrarna. Speciellt egyptiska tecken som jag alltid har tyckt om. Eye of Horus SKA jag skaffa som tatuering. Nånstans på kroppen om inte fingret.
Dock känns det träligt att om jag nu skulle ta mig till mods att göra tatueringar på fingrarna, så skulle mina allra första tatueringar synas väldigtväl. Är det lite magstarkt när det är ens första tatueringar....eller? Är så jävla old att jag tänker på om jag inte kommer tas seriös i mina framtida jobb med fingertatueringar.

 

 

 

 

 

Minimaliska tatueringar är så fint överhuvudtaget.
Alla bilder är från min pinterest. Gå in och lägg till mig vettja om ni har de, för just nu älskar jag att försvinna in i pinterest.

 

 

 

 

 

Snoozade lite för länge idag. Försöker sakta men säkert vända rätt på dygnet. Vill va

kna kl nio och känna mig utvilad. Vill bli lite mer av en morgonmänniska! Eller aa...MÅSTE bli det om jag ska vara fit cirkus kl 06.00 varje morgon i 4 månader. Heja Sanne....

 

Idag kom jag äntligen igång med mina "hemläxor" jag har tills vi åker till Livigno. Kändes så bra för det var så ROLIGT att greja med dom! Det kändes liksom...mysigt..att skriva transfer och välkomstmöte om sin alldeles egna destination. Nu känns Val Thorens verkligen som MITT ställe.

När jag hade knåpat med dom två grejerna i några timmar, så kände jag att det var dags för mig att åka in till linkan. Åkte till stadium och köpte skidjacka och termobyxor, så jag är redo för backen. Dock blir jag lite ledsen att utbudet inte är så stort. Jag pallar heller inte att skicka efter sånt, vill PROVA ALLT innan jag ska köpa.
Nu när jag för första gången skulle köpa BRA utrustning som ska hålla i flera år så ville jag få till det bra. Därför hade jag en liten önskan om att hitta en mörklila skidjacka. Men icke. Flera olika skidjackor var rosa :((((
Gick runt där ett tag och tjura över hur fucking klyshigt de va med rosa skidjackor för tjejer och blå för killar. Men tillslut tog jag tag i förnuftet och köpte en som var....hälften mörkrosa/mörkblå. Mörkrosa får väl gå...

 

MEN SKITSAMMA! Nu är det köpt och det är bra grejor!

 

 

 

I lördags åkte jag till Elin för att förfesta med henne och Cilla. Alltså! Det! Var! Så! Jävla! Najs! Vi hade inte setts på länge men det märks tamefan aldrig. Det är de jag älskar med speciellt Elin. Vi ses inte allför ofta, men vi connectar så jäkla BRAAA! Älskar na'.

Shit jag måste gå och bajsa.... Laktoskänsliga magen spökar...brb....

 

Sådär. Tillbaka!

 

Iallafall. Efter ha suttit i Elins kök och pratat om allt mellan himmel o jord så tog vi tåget in till linköping. Sen styrde vi mot sliver och dra mig baklänges, det var den roligaste utgång jag har haft på lääääänge. Shit vad vi dansade mycket! Sen får vi syn på Freyschuss och gänget, som jag inte sett på år. Blev så klaaad av att träffa dom för jag har fasen saknat dom mycket. Var helt enkelt bara omkring bra människor i lördags. Fint!

Det fina med att jag typ bara drack rödvin så var jag inte alls så bakis inför söndagsmiddagen med familjen.

 

 

Nahepp nu ska jag försöka sova. Imorgon ska jag på massage. Bokade det i pricncip direkt efter jag kom hem från Danmark, när jag var helt slutkörd. Känner nu att jag hade behövt den massagen mer, dagen efter jag kom hem, än nu meeeen whatta heck. Det kommer bli gött!

 

 

 

Så fick vi äntligen reda på våra destinationer och team. Jag blev placerad i Val Thorens, Frankrike, med danska Stine. Jajamensan, det är bara vi två i vårt team! Och jag tror det kommer bli riktigt fett.
Shit, nu när jag äntligen vet vart jag ska så börjar jag förstå att jag verkligen ska bo i FRANKRIKE i 4 månader! Jobbet kommer nog var gryyyymt jobbigt att komma in i, i början, men jag vet att allt kommer vara värt det i slutändan. Så taggad på att få känna på hur det ÄR att vara guide.
En kul info om Val Thorens t.ex, dom har en 6 km lång pulkabacke??

 

En plus i kanten som jag också taggar sönder på är, kick-offen vi har tillsammans i Livigno. Det ska bli så kul att vi peppar upp oss tillsammans där, innan vi alla drar till våra egna destinationer. Vi ska åka buss hela vägen ner också. Blir att bunkra upp med åksjuketabletter för mig jaaaao!

 

Nu ska jag bara försöka va med dom jag tycker om så mycket som möjligt innan jag åker. Eller aa.. bara ladda upp! Sen ska jag väl hinna öva lite franska fraser och läsa på om själva Val Thorens. Det blir kul!

 

 

 

Asså usch vad jag känner att jag tappat hur man skriver blogg. Allt känns bara halvtaskigt. MEN jag tänker att det kan bli kul att jag tar upp bloggandet igen nu när jag ska vara borta. Eller...? Vad tycker ni???

 

 

Här ligger jag nyduschad, naken med flätor i håret och bara ÄR. Då kände jag för att blogga för en gångs skull.

 

Ni kämpar som fortfarande är här, jag har inte bloggat ordendligt på MÅNADER bara för det har varit så jävla mycket som har hänt det här ÅRET?? Har så gärna velat hinna skriva om allt så jag ska komma ihåg men det har inte hänt tyvärr...

 

 

 

I fredags kom jag hem från en skidguidekurs (för slopetrotter) på fem dagar i Danmark. När man tänker kurs så låter det som vi så fint satt på föreläsningar och hade det trevligt. MEN GLÖM DET!
Dessa dagar liknade mer militärläger. Vi höll på med samarbetsövningar i överflöd, gjorde rollspel för varandra, blev väckta mitt i natten två gånger för att springa tipspromenad/planera hur vi skulle fixa en hel skidort. Självklart skulle vi också prata skandinaviska, vilket mestadels egentligen blir danska. Så nu kan jag fan förstå och snacka mycket danska. Wihuuu
Som tur va så påminde det mig mycket om reseledarutbildningen så jag var lite mer "jaha här också" när vi blev väckta med kastruller och skrik, medan de flera andra fick en chock :-)

Men jag måste ändå säga att dom här fem dagarna har pressat mig så jäääävla hårt psykiskt. Skitsamma om dom tvingar mig ut att springa flera km och sen låta mig göra nån samarbetsövning. Det jobbigaste för mig var att våra instruktörer skulle försöka veta vad vi är för personer på dessa fem dagar. Fatta hur folk slogs om uppmärksamheten när vi var 69 pers. Och jag.är.verkligen.inte nån person som vill synas och höras bara för att. Jag vill göra det när jag har nått vettigt att säga. Eller ja, jag är nog mer en lyssnare än pratare såatteh.... de kändes ibland att dom inte fick se mitt riktiga jag. Det var många (TYVÄRR) som inte fick se min fantastiskt larviga humor och min passion för att va med om sånna här grejer. Jag VET ju att jag är en person som älskar att prata och skratta. Då var det svårt att höra att instruktörerna inte hade sett det så mycket... Älskar ju förfan att träffa nya människor i stora grupper. Jag vet ju det! Det var lika äckligt jobbigt som det var äckligt roligt. Jag kände aldrig att jag ville ge upp, utan jag ville bara bli bättre så jag en dag ska bli en könglig guide.

Trots detta vem-är-jag-dilemma under dagarna så träffade jag som sagt ännu fler goa människor. Åh asså reseledarfolk<3 Det är nått speciellt, som inte andra kan förstå.

 

Påväg hem från mitt i ingenstans i Danmark så somnade de flesta redan på bussen 10 sekunder efter vi satt oss. Men inte jag, jag var fortfarande i varv redo för att få en uppgift. Sedan när vi var i Malmö för sista tåget hem så kunde jag fortfarande inte somna och slappna av för huvudet var i högvarv. Jag var så trött pga av all sömnbrist. Men framförallt så jävla trött på att TYCKA, KÄNNA, ARGUMENTERA, GE/FÅ FEEDBACK OCH DISKUTERA. En halvtimme innan jag var framme i Linköping kunde jag slappna av och innan jag somnade så gav jag iväg världens high kick i ryck så jag skrämde personen bredvid jag satt med :-)

När jag var framme och skulle släpa min jävla väska för trapporna så var jag nära på att bryta ihop. Tackade ändå nej när en snäll gubbe frågade om jag behövde hjälp? Mötte pappa och kände bara för att lägga mig på asfalten men orkade inte ens börja gråta? Eller ja, kan summera att jag var uttömd HELT. På allt.

 

Grejen att jag skriver så mycket om hur jobbigt det verkligen var är för att man kan aldrig förklara det "IRL" när man ska berätta vad man har varit på. Alla har en syn på vad man gör på en kurs och många har också en viss syn på vad reseledare/skidguider gör. Jag vet det, för det hade jag också innan.
Men nu vet jag att vara reseledare kan innebära ALLT. Man står inte bara där med sin fina pennkjol och scarf och ser söt ut. Vi förväntas kunna hinna med att göra allt. Är flyget försenat, ja då ska vi kunna ordna det också, tycker gästerna.

 

Jag förväntar mig inte att folk här hemma ska förstå allt jag har varit med om. Det kan ingen. Men att man iallafall ska vara öppnare med lyssna. Jag har hört folk fnysa när jag har sagt att min reseledarutbildning är det bästa jag har gjort och att jag kom närmare med många av dom i klassen än vänner jag har här hemma. Jag hajar att det låter en nypa överdriver men vafan, jag skulle inte säga det om det inte var sant?
Det är så svårt ibland för mig att veta hur jag ska föra mig, för att jag har en sida när jag är med dom jag har träffat på reseledarutbildningen och skidguidekursen, och en annan sida när jag bara är hemma. Men dom båda sidorna är JAG. Och det känner nog alla igen som har varit borta ett tag från sin lilla värld här hemma, no matter vad man har gjort utomlands. Det ÄR en jäkla tankeställare och man ifrågasätter mycket vem man egentligen är.

 

 

 

Det var INTE tanken att jag skulle skriva en bok om det här men...aa nu blev det så. Kort sagt vill jag bara säga att försök komma iväg från ditt lilla samhälle med jämna mellanrum. Bara för att få lite perspektiv. Gör vafan du vill, bara du kommer bort och träffar nya människor. Som sagt, det kan räcka att bara va borta i fem dagar i Danmark och försöka bygga en liten träbro med danskar och norskar, för att få lite perspektiv.

 

 

Har lite småpanik. Då fick jag för mig att blogga, som jag inte gjort på...veckor?

Jag ska på en skidguidekurs i 5 dagar i Danmark i slutet av månaden. Och vi måste ta oss dit på egen hand... Det tråkiga är att vi ska vara nånstans utanför Köpenhamn så det är inte det lättaste att fixa resan dit.
Därför har jag nu ett litet sammanbrott efter kollat tåg, buss och flyg som inte kommer fram i tid. Röv. Snart skiter jag i det och åker bil själv hela vägen dit. MEN, nånting säger mig att det här kommer lösa sig i slutändan. Efter ha oroat mig i några timmar och bitit sönder mina naglar, så fick det bli att kolla på "roliga klipp" och spela denna låt på repeat.

 

Denna är min number one det-löser-sig-allting-kommer-bli-bra-låt nu

 

 

 

 

 

 

 

Ska försöka ladda upp alla bilder från i sommar och roliga dagar jag har haft på sistone ocksååååå

 

 

Skrivlusten är inte på topp här på bloggen kan jag säga. Nååååååååja!
Har iallafall kommit ut ur huset på lite roligheter. Förra helgen var jag hos kettils och det var väl trevligt som vanligt. Dock sög det att Isabelle och jag inte kom in på Sliver så vi fick hänga själva på Platens. Måste även lära mig att det oftast är värt det att ta sista tåget hem. Fick dra nitlotten och sova i tältsängen med Adam. Vi låg som två sillar. Eller Adam är mer en lax och jag var sillen. Det var sista gången man fick hänga i kettilslägisen innan dom flyttar. Kommer allt sakna den!

 

I tisdags åkte jag in till linköping med Arjeta o co för att se demonstrationen. Men tyvärr missade vi den med minuter. Sämsta-demonstranterna-priset går till oss :D

Seeen har jag fått hoppa in och jobba på Miskarp igen. Det var kul att träffa dom gamla kollegorna, men fasen, saknar inte jobbet alls. Det kommer vara precis lagom att hoppa in där och jobba då och då tills jag åker. Har inte direkt saknat dom dryga golfgubbarna. En började klappa högt bara för han ville att jag skulle komma?? Och dom var typ ensamma i det rummet??? Man klappar för i helvete inte på någon!! Blir så jävla irriterad på det folket som ska va så jävla fancy och sen har dom inga jävla manners alls.

 

Igår var jag på bio med Lovisa och hennes mamma. Det var myyys och Medicinen var bra för att va en svensk film.
Idag väntar jag i princip bara på att klockan ska bli sex så jag kan åka iväg och jobba. Är så jävla opepp :D Vill egentligen bara dega framför datan med typ Pinterest wööö.

 

Just det ja! Vet nu att jag kommer åka den 29 november med skidguidejobbet. Vi alla kollegor kommer att först åka till Livigno, Italien. Och det känns så fett! Jag har länge velat åka till Italien så det blir kalas att ha "kick-off" där. Sen därifrån kommer alla skickas iväg till sina destinationer de ska jobba på. Jag hoppas på att få stanna kvar någonstans i Italien :))))

 

Ahhh fatta att åka i så FETA BACKAR!!! Åh vad jag saknar att åka skidor! Har även sån jävla ångest över att inte åka "tillräckligt" bra. Jag kan ju inte göra sånna där flashiga slalomsvängar. Ber till gud att jag kommer lära mig snabbt så inte mina gäster jag ska ta hand om kommer skratta åt mig "/

 

 

 

 

Igår var en lite mer produktiv dag för mig. Det var dags för mig att ge blod för första gången. Jag anmälde mig nångång i våras innan jag åkte till Spanien och har taggat till det sen dess.

Egentligen är det ju ingenting speciellt. Man kommer dit, får svara på ett frågeformulär, lägga sig på en brits och sen sticker dom en. Och där får man ligga i fem-tio minuter medan man tömmer en halvliter blod. Sen fick jag sitta där ett tag och fika, bara för det var första gången för mig. Första gången man ger blod är "väldigt jobbigt" (obviously) för kroppen, därför höll dom extra koll på mig så jag inte skulle däcka :))
Tycker alla ska ta sig en funderare på att ge blodgivare för det tog liksom topp en halvtimme att va färdig. Värt!

 

Sen när jag kom hem blev jag visserligen rätt påverkad av blodförlusten, även fast jag intala mig att jag "bara var lite trött". Var skitseg hela dagen och kvällen. Därför blev det att sitta i mitt rum hela kvällen och lyssna på Maud Lindström och Lilla Lovis och rita/kladda lite. Ha känner nu hur deppigt-jag-hatar-män det lät men aja.

Maud Lindström kommer alltid påminna mig om den här sommaren, för jäklar vad jag och Wilma har lyssnat på henne. Som den kvällen när vi tyckte att det sög att killarna på jobbet inte ville ha oss. Då satte vi på denna! Älskar höjningen vid 2:35 där man skriker FÖR HOS MIG VILL INGEN JÄVEL STANNA KVAAAAAR!!!!!!!!

 

 

 

 

 

Den här spelades också endel när vi beklaga oss över att aldrig bli kära

 

 

 

 

 

Idag har jag fått tummen ur röven och hört av mig till Miskarp igen så de vet att jag kan vara deras call girl om de får panik. Det kändes både bra och dåligt. Bra att få mer cash och ha nått att göra tills jag åker. Dåligt för jag vill inte falla in på "dom gamla spåren" , utan jag vill bara åka nu nu nu nu och förhoppningsvis ha det bästa jobbet hittills. Men när jag får sånt sug att åka så brukar det hjälpa att gå in på Slopetrotters hemsida och kolla runt vart jag helst skulle vilja hamna. Just nu så skulle jag gärna vilja hamna i Italien i någon liten skidby men fina backar och asgod mat.
Btw, måste sluta överanvända citationstecken så mycket....

 

Nej, nu ska jag fixa med kvällens mat, kronärtskocka, kräftor, gravad lax och havskräftor, GOTT!!!

 

 

 

 

Jahaja. Då var sommarjobbet färdigt och jag kom hem från Gotland i onsdags. Har mest bara hunnit hänga runt hemma och träffa folket på Kettils.

Alltså VILKEN SOMMAR jag har haft på Gotland. Har hunnit med så mycket, men hade velat göra tusen saker till på ön. Folk kan få retas hur mycket som helst över hur mycket jag kan prata om Gotland, men alltså.... ÄLSKAR ön nästan mer än något annat. Trivs bättre där än här hemma.

 

 

 

Grejer som jag har hunnit göra där är bl.a.:

 

- Visa min bästa vän mina smultronställen på Gotland.

 

- Lyckades få så himla bra folk att jobba med. Jag visste att dom skulle va bra, när vi kunde viska "bajshuvve" till varandra medan vi jobbade utan att kunderna skulle höra :))))

 

- Fått dreja massa med Wilma och de andra keramikerna. Förstår nu det fina i att bara sitta och dreja i flera timmar. Vilken terapi att bara få sitta där med dom andra proffsdrejarna!

 

- Har klappat och matat fåren så ofta kan kunnat, som fanns bredvid krukmakeriet.

 

- Lärt mig hur man slår in ömtålig keramik så bra som möjligt. Även fått slå in massa paket, som var svinjobbigt bara för jag suger på att slå in paket.

 

- Hann gå ut med jobbgänget flera gånger, och haft såååå himla kul ute. Gutekällaren är det roligaste utestället jag varit på.

 

- Wilma och jag var på en födelsedagsfest som vi kanske egentligen inte var bjudna till. Men jävlar vad vi dansa på festen. På festen var det så sjukt många hipsters, så det var fan svårt att dansa till "svåra och lugna låtar". Det blev mycket "Håkan Hellström-dans" där, alltså att man dansar att man håller på att ramla framlänges och baklänges. Sen gick Wilma och jag hem längs havet i soluppgången, och allt var så sjukt vackert.

 

- Har badat så mycket jag har kunnat, för jag ääääälskar att bada i Östersjön. Speciellt på våran lilla strand.
Mååånga kvällsdopp har det blivit också, som är det mysigaste jag vet på somrarna.

 

- Jag, Wilma och Alice (en av drejarna) har haft så sjukt bra tillsammans. En hel dag gick åt, att vi spelade badminton, kubb och dansade fuldans med varandra. En annan dag sov vi alla över i min stuga och traska bara runt i trosor och sola och måla naglarna. Det har blivit mycket nudistaura och bekvämlighet med kroppen hos oss. Vilket jag tycker visar vilken bra vänskap man har med varandra.

 

- Wilma och jag har även hunnit terrorisera två av killarna på jobbet. Grejen att vi gjorde det var för de var rätt blyga och vi ville hjälpa dom "släppa till lite". Gick sådär :-)

 

- Wilma och jag var inne i Visby på Almedalsveckan. Vi var på feministfest och jag fick krama Gudrun Schyman.

 

- Wilma, Alice och jag var också inne och kolla på Medeltidsveckan. Underbart att få se så många utklädda lajvare. Var såklart också tvungen att köpa massa brända mandlar och kanderade äpplen. Sååå gott!

 

- Vi alla på jobbet blev bjudna på middag av den bästa chef jag har haft, Torleif! Vi åt tapas och allt var så genuint mysigt och trevligt. Torleif berättade att dom inte har haft så bra sammanhållning på jobbet, på flera år, vilket var fint att höra. Sen efter middagen fortsatte vi festen i ladan och dansade och körde konstiga ölspel.

 

- Jag, Jessika, Emelie och Gustaf, vi som jobbade mestadels i cafét, har haft så himla roligt tillsammans. Även dom mest stressande dagarna med flera jobbiga familjer har varit dom bästa för vi har varit så grymt bra på att muntra upp varandra, så fort nån av oss blir trött.

 

 

 

Nu i efterhand ångrar jag som vanligt att jag inte tog fler bilder på alla oss. Eller rättare sagt, jag blir alltid för feg för att ta upp kameran och börja ta kort på alla.

 

Men som sagt, den här sommaren kunde inte ha blivit mycket bättre. Den må nog vara den bästa sommar jag har haft. Och jag hoppas att jag kommer få jobba där nästa sommar också, om jag inte hittat nått annat kult jobb.