Snart sprängs jag av rastlöshet här hemma. Vilken tur att det äntligen är dags för guidekurs igen i slutet av månaden. Ska bli så kul att få träffa gamla favoriter + alla nya, färska guider, som vi ska pressa!

Och innan jag åker på guidekursen, ska jag till Århus en gång till så jag får krama lite till på mina favoritdanskar. Ändå rätt sugigt att varken Stine eller Mattias ska göra en till skidsäsong... Men jag ska fortsätta tjata på dom att hälsa på mig :)))

 

En lite komisk grej som hänt - Jag sökte olika restaurang/hotelljobb i Dubai på nån hemsida jag hitta en natt jag var uppe. Så har det blivit varje gång jag försökt söka jobb här i närheten. På nått sätt lyckas jag ändå sitta och kolla jobb i Australien, Nya Zeeland eller som nu, Förenade Arabemiraten. Svennejobb verkar inte locka mig särskilt mycket nu...

NÅJA! En restaurang hörde iallafall av sig och vi försökte skypa med varandra i söndags men det bröts hela tiden, så idag försökte vi igen. Och tillslut kunde vi höra varandra! Hon jag pratade med verkade jättesöt och jag blev såklart jättesugen på att börja jobba i en av dom finaste restaurangerna i Dubai....

Grejen var denna att jag gjorde denna intervju helt på skoj, bara för att "öva" mig på engelska intervjuer. Jag har ju redan jobb i vinter liksom.... Men samtidigt skulle det ju vara hur häftigt som helst att bli upplärd av dom "bästa". Aja, vi bestämde iallafall att prata mer om ett par dagar, så jag skulle hinna tänka. Men jag vet ju innerst inne att jag vill helst göra en skidsäsong till. Men vem vet, kanske kan man flörta lite och låta dom vänta på mig liiite till, tills jag kommer hem i april igen...?

Älskar också under tiden jag hade intervjun, så ska Tyson som annars är lugn, fucka ur i köket där jag sitter. Under intervjun hinner han både ramla ner från en av stolarna och gå runt och jama. Och så fick jag knuffa bort han diskret när han ville gå framför dataskärmen. Min lilla attentionwhore :´-)

 

 

 

Läste Elsa Billgrens blogg och tyckte det var fint när hon hade skrivit olika minnen, och jag gjorde desamma. Nej, nu är det dags för att förbereda sig för jobbkväll, ja hör och häpna, Sanne ska jobba ikväll!

 

 

 

 

 

Emelie och jag skulle hem från Namibia. Vi mellanlandade i Johannesburg och fick inte platser bredvid varandra därifrån. Det var när vi flög från Johannesburg och lämnade Afrika. Då jag insåg att jag klarat en av mina största drömmar. Att resa till Afrika. Men det var inte glädjetårar som kom när vi lyfte från Johannesburg. Tvärtom. Jag kände mig så långt ifrån färdig med Namibia. Så fick jag mitt plastglas med rödvin och jag gav mig fan på, innan jag somnade mellan dom två bredaxlade männen, att jag skulle komma tillbaka så fort som möjligt.

 

 

Jag drog honom till mig igen, efter han försökt gå upp flera gånger. Och sista gången jag drog honom till mig, så somnade han på mitt huvud och jag inburrad i hans hals. Jag låg där och undrade hur han kunde somna så hårt i den ställningen. Men egentligen brydde jag mig inte så mycket om det, allt jag tänkte på att han skulle åka hem i övermorgon. Och jag som precis börjat bry mig om honom. Jag som annars hatar att sova ihop med killar som ska ligga för tätt med en. Och nu har jag en kille som sover på mitt huvud och jag är nöjdast i världen.

 

 

Jag tycker inte längre om när mina föräldrars vänner frågar vad jag ska göra hädanefter, eller vart jag ska åka denna gång. För jag vill inte få pappas sorgsna ögon på mig varje gång jag berättar. Jag vet att det är han som tar störst stryk när jag reser iväg. Hans klassiska fras brukar alltid komma i slutet, "Det är ju kul att hon tar för sig och reser nu medan hon är ung! Men självklart är det ju inte roligt när hon lämnar sin gamla pappa kvar här..."
Jag hatar att han väljer ordet lämnar. För det är verkligen inte det jag gör. Jag lämnar inte min familj och vänner när jag reser iväg.

 

 

Jag och Stine hade hunnit bo i Val Thorens i en vecka. Vi hade vår uppstartsguide, danska Kristoffer, som jobbade där förra året, som skulle hjälpa oss få igång all arbete. Men vi alla förstod att han blev uppstartsguide enbart för att festa sig igenom dagarna i Val Thorens. Kristoffer och jag fick aldrig någon riktig kontakt, dels för att jag var svensk och han var lite udda. Jag hade ju också fullt upp med att lära mig danskan och hänga med i diskussionerna på baren Snesko. Men så var det en kväll när vi går ut tillsammans och röker. Det var en av dom få stunderna vi kunde prata själva med varandra. Vi står där och småpratar och drar lite dåliga skämt för att inte göra situationen för krystad. Och så från ingenstans, så blir han gravallvarig och säger "Men Sanne, om du ens ska klara dig här i nästan fem månader, måste du börja prata med danskarna i baren Snesko." Jag blev så chockad över hans djupt seriösa råd till mig och fick bara fram på knagglig danska att jag verkligen försöker lära mig förstå danska snabbt men det är inte det lättaste. Han skakade av mitt svar snabbt och vi gick in igen till dom andra.

Kristoffer kanske inte hjälpte oss överdrivet mycket med uppstarten och han var väldigt udda med att vilja festa sönder men inte vilja prata så mycket med folk. Men visst fan fick han mig att vilja lära mig danska ännu fortare. Tänk om han hade fått se mig ett par veckor senare - Svenska Sanne, som inte är som dom andra svenskarna i byn. Nej nej, hon har ju blivit dansk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill verkligen ta upp att börja skriva igen, men nu var det så länge sen jag gjorde det regelbundet, så det känns bara märkligt att skriva inlägg nu :(( AJA

 

I fredags kom jag äntligen iväg till Aarhus. Så hetsig morgon men försenat tåg ner till Köpenhamn, trodde jag skulle missa bussen i Köpenhamn till Aarhus, men det gick! På nått vänster hittade jag bussen också. Älskar när jag skulle avpricka mig för chauffören och "säger mitt namn på svenska" och chauffören ba "Eeeh du sa vad?", så jag tänker ojsan fel av mig, jag heter inte Sanne här, jag heter ju SÖÖNNÄÄ här ju :))) Och jajamän, då förstod han direkt vad jag sa.

Så i min helg i Aarhus hann jag med att prata ikapp med Stine, dricka (mycket) vin och lyssna på Thomas Helmig med henne, traska runt i centrum och i ett häftigt tropiskt växthus. Självklart hann jag träffa Mattias som var mer pepp än mig på att visa kyrkan. Haha gölle. Och så hann vi besöka Bar Smil, baren där flera av bartenderna från Snesko jobbade i. Det blev kramkalas och shots med Pernille, Heine, Manse och Troels. Haha söta Pernille som nu längre inte riktigt förstod allt jag sa nu och ruskade bara på huvudet och tyckte att jag hade varit i Sverige aaaaalldeles för länge.

Det var sjukt kul att se något annat av Danmark än Köpenhamn och vi hade sån tur med att det var sol hela helgen. Dock lite sugigt att alla ska studera, så det är knappt tid att man kan va där en helg... Också tråkigt när en viss kille inte var helt tillfreds med så lite tid han fick va med mig. Men ingen sorg över det! Nu har jag testat hur smidigt det är att komma dit med buss och jag har redan planerat in en tripp om några veckor. Vad vet jag, kanske planerar jag in ännu en till innan den?

 

På söndagen till onsdagen drog jag till charmiga Eslöv för att få spendera lite kvalitétstid med otroligt saknade Mimi. Att dom hämtade mig på stationen och jag sen blev serverad pizza och rödvin<33 Det behövdes kan jag lova, när jag var helt färdig efter en lååång resa utan mat.
Vet ni vad bland dom bästa grejerna med Mimi är? Det är aldrig några problem att hitta på grejer med henne för vi vill alltid samma. Så när vi sitter i pyjamas på måndagen och sovit till halv två. Så tycker vi att en tripp till Malmö är perfekt för att "äta frukost". Vi hittade en italiensk restaurang med uteservering och åt och drack gott i solskenet. ALLTSÅ SÅ GÖTTIGT! Efter det strosade vi omkring i stan lite och plötsligt får Mimi ett sånt craving efter löjrom. Jaamen, då åkte vi hem, handlade bubbel och gjorde löjromtoasts.

Ja ni hör ju, mycket mat blir det när vi ses. Aae vad jag önska hon bodde närmare, så vi kunde ha vinkvällar som slutar klockan sex på morgonen lite oftare!

 

 

 

AHOPP DET VAR DEN HELGEN! Jag var sämzzzt på att ta bilder i helgen, så det blir inga här.
Jaaa ni, summan av kardemumman så önskar jag att jag kunde låta några danskar och Mimi flytta in hos mig, så jag fick krama på dom lite oftare.