Gjorde du något 2016 som du aldrig gjort förut?

2016 är lite av ett år av repris, fast ändå inte såklart. Jag var skidguide igen, fast i ett nytt land. Fina Österrike ändå, så jävla vackert land. Jag var sedan hemma igen i Mjölby, för en stund. Då började jag jobba för första gången på Trädgårdskafferiet, och som jag trivdes! Sen i juni åkte jag till Gotland för att sommarjobba på Krukan igen. Firade midsommar då det var uppstyrt för första gången i mitt liv. Det var kul!
Sen efter sommaren på Gotland, flyttade jag ganska snabbt till Malmö direkt. Det var stort. För mig. Och ett så jävla bra beslut. Började jobba på IKEA och skaffade många nya vänner.
Det har hänt mycket bra saker det här året, men ändå ser jag tillbaka med mycket vemod? Jag tog rätt hårt på att jag hade en rätt dålig säsong i St. Anton och en mindre bra sommar på Gotland, jämfört med föregående år.

 

Vilka länder/städer besökte du?
Italien, Österrike, Danmark. Sen att man åkte buss hem från Österrike men det räknas inte tycker jag.
Hade kick-off med Slopetrotter i Livigno, Italien. Minns det som en riktigt bra kick-off, man var så taggad. Sen har man besökt Köpenhamn flertal gånger för att ha reunions med diverse säsongfolk. Just det! När jag slutligen hade min semester i Saalbach, så åkte vi till Perschiera del Garda i Italien som ligger vid Gardasjön. Där drack vi litervis vin och åt himmelsk pasta. Och så besökte vi nöjesparken Gardaland och åkte bergochdalbanor tills vi alla blev illamående.

Vad var din största framgång 2016?
Oj, så pretentiös fråga. Men okej då. Jag antar det måste ha varit att flytta till Malmö och skaffa jobb på mindre än en månad. Då var jag nöjd med livet.

Bästa köpet?
Måste väl vara något av grejerna jag köpt till lägenhten. Antingen mina Tove Adman-ljusstakar eller golvlampan. Eller min Klippan-filt som jag köpte redan i somras, innan alla andra började köpa dom!! Eller vasen jag köpte på Designtorget, där jag kan ha fina snittblommor och låtsas va rik bloggare<3

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Alla soliga dagar, då jag var tvungen att stoppa mitt i mitt skidåkande, för att inse att jag fucking BOR HÄR. Den dagen har var barnvakt åt två småtjejer som redan va queens på att åka skidor. Vi åkte skidor och drack varm choklad i backen.
Eller alla kaffehäng på jobbet i Krukan, då det var fint väder och alla var på stranden. Så då kunde vi ta extra långa kaffepauser. Eller när jag, Ylva och Martina gick ner till verkstan och drejade efter jobbet.
Eller varje gång mamma och pappa fixade grillkväll i stugan och Wilma kom och åt med oss. Äta gott, dricka vin och prata om livet med Wilma, pappa och mamma i sommarstugan slår allt.

Och ledsen?
Att ha så ignoranta tjejkompisar i St. Anton och hur jag lät mig själv bli överkörd av mina s.k killkompisar som hela tiden visste vad jag borde göra och inte.
Att Wilma och jag inte hade lika bra sommar på Gotland, som vi har haft. Men samtidigt bra, för nu vet vi att vi är färdiga med somrar på Krukan.
Att jag aldrig blev ens närheten av kär i någon. Och att jag fortfarande går runt och tänker på honom efter två år.

Årets låtar?
Gillar att min lista består av hälften deppiga låtar, hälften glada låtar. Mina deppiga låtar är från St. Anton-perioden, då jag t.o.m gjorde en lista som heter Lugn nu, Sanne. Behövde den listan när jag var som mest stressad, eller när jag bara försökte somna med en snarkande kollega bredvid mig. Blev mycket klassisk musik där om nätterna... Min personliga favorit från den listan är ju Kärleksvisa #3 - Ensamhushåll. Och att Etta James - At last kom in här är för att jag lyssnade alltid på den när jag var ensam i lägenheten i St. Anton och satt på balkongen i solen. Ibland kunde min 94-åriga granne med hennes hemhjälp komma ut och småprata lite på tyska, som jag knappt förstod något av. Och så kunde vi tillsammans, på avstånd, njuta av solen tillsammans.
Jag blev också besatt av Elias där ett tag. Är så jävla fascinerad av hans röst.

 

 

Sen har vi dom glada låtarna! Här har vi bl.a. Slem Igen-låten som blev världens hit i Danmark. Och jag som är en sucker för dansk musik, var inte sen med att spela sönder den!
Dom flesta är från min Krukan-lista. Det är så att jag är den enda som får bestämma musiken, det vet alla som jobbar på Krukan :-)) Men seriöst, sätt på Krukan-listan och föreställ er att ni går runt där på krukmakeriet, så klockren lista.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare.

Favoritserie?
Narcos, Easy, Skam.

Bästa filmen?
Oj vad svårt, kollar ju knappt på filmer. Måste nog säga pass på den för jag har nog inte kollat på någon ny film under 2016. 

Bästa boken du läste i år?
Läste inte alls många böcker men jag minns Tid och Livet efter dig. Båda var bra.

Bästa matupplevelsen?
Åt så oftantligt goda hamburgare och ribs i St. Anton. Kanske inte så mycket wow-känsla på det men ändå... Rüfikopfburgaren satt alltid så fint, varje onsdag vi hade pistvisning och tog lunch där. Och deras klyftpotatis var amazing till en klick mayo och ketchup.

En mobilanteckning:
Antecknar typ aldrig förutom om det är någon serie eller låt som jag vill komma ihåg att kolla upp.

Vad gjorde du på din födelsedag 2016?
Åh det var en sån värdelös dag. Jag som inte hade varit hemma på två av mina föregående födelsedagar, hade höjt mina förväntningar asmycket. Så blev väldigt ledsen när mamma och pappa hade planerat noll grejer. Ingen förstod att jag kände att det var en ganska big deal att jag äntligen var hemma till min födelsedag, varken min familj eller vänner :) Tror vi åt pizza från Shalom den dagen...yey liksom. Var överhuvudtaget riktigt skör där pga identitetskris och hatade i princip allt med Mjölby.

Är det något du saknar år 2016 som du vill ha år 2017?
Alltså. Att få träffa nån och skaffa mig ett riktgt förhållande skulle vara kul. Det är fan min tur känner jag, efter 22 fucking år? Om jag inte skaffar mig ett förhållande så kan jag väl iallafall få ligga mycket år 2017??

Nyårslöfte?
Nää, mår bara dåligt av sånt.

Högsta önskan just nu?
Att få ett glatt år 2017. Att nästkommande vår och sommar kommer vara proppad med glada aktiviteter.

 

 

Nu var det länge sen här. Eller skrev ett inlägg för några veckor sen, för jag hade lite identitetskris (igen) om vem fan jag är om jag inte åker till Alperna om vintrarna. Men publicerade aldrig det för varken ni eller jag orkar höra mitt velande om jag verkligen hade blivit gladare av att jobba som skidguide igen. JA, det var kul och mina två säsonger kommer jag minnas föralltid. Men det är på gott och ont. Jag går runt i Malmö och längtar bara tillbaka till dom bra dagarna (såklart!) och glömmer bort dom dåliga dagarna, dvs den större perioden av andra säsongen.

Fan, nu skrev jag om det ändå. Nu räcker det! För jag vet ju att jag innerst inne skulle välja min lägenhet i Malmö alla gånger, än en säsong till.

 

 

Såhär har det sett ut i mitt liv, sedan jag flytta in till min lilla etta!

 

I september, när jag var nyinflyttad, blev jag besatt av kronärtskocka för det var så länge sen jag hade ätit det. Åt det lite för ofta, så min mage skulle palla med....men totally worth it!! Så fantastiskt gott med örtsmör till<3
Här ser nu också hur mitt kök såg ut i början (alltså bara två kokplattor), innan jag skaffade min fina bänkspis.

 

 

Jöpp, så bor man! Jag letar nu efter fina saker att hänga på väggarna, men inget har ännu fallit till min smak. Tänker INTE köpa någon trött tavla på IKEA, nån måtta får det va.

Nähe, nu ska jag laga till mig något att äta. Imorgon ska jag och Emma från jobbet försöka hitta något att ha på oss till våran julfest som är på onsdag. Vill ha något smashing på mig, när folk ska få se mig utan IKEA-kläderna!

 

 

Oj oj oj vilket glapp i bloggen här. Men nu har Sanne äntligen settled down (någorlunda) och skaffat mig en EGEN FUCKING LÄGENHET! I MALMÖ! !!!!

 

Augusti och september har gått extremt snabbt för mig. Augusti bestod i princip bara av inflyttningsplanering. Och i slutet av augusti fick jag med mig allt och landade i lilla ettan på Nobelvägen. Där blev jag lite nyförälskad av Malmö, tillsammans med mamma. Lilla söta mamma som kanske är mer lyrisk än mig, över att jag flyttat ner hit.

 

Sedan början av september hann jag nog söka nästan varenda jobb i och utanför Malmö. Jag pendlade mellan att ha panik över att vara arbetslös, till att fullkomligt njuta och ha en slags "semester". Jag blev positivt förvånad över hur trevliga alla var när jag gick runt och sökte jobb i butiker. Sedan fick jag en gruppintervju på IKEA, och IKEA var en av dom arbetsplatser jag helst ville jobba på. Det var länge sen jag var så taggad över en intervju, speciellt då det var en GRUPPintervju. Det var ca 30 grader i Malmö den dagen jag skulle på intervju, så dösvettig och stressad försökte jag hitta rätt bussar som skulle ta mig ut till IKEA. När jag gick uppför trappan till väntrummet, ville jag bara hitta en toalett så jag kunde gå in och torka av mitt ansikte och rygg, men möttes istället av ett gäng som stirrade på mig :-) Så satt man där och väntade stelt tillsammans med dom man skulle tävla med. Väl på intervjun blev det betydligt bekvämare stämning och jag vill tacka guidejobbet som vant mig med gruppövningar. Jag var så jävla inriktad på att jag skulle ha det här jobbet, så jag gjorde allt för att "sticka ut". Det var länge sen jag var så tävlingsinriktad, och ni som känner mig vet att jag inte är en sån person, om det absolut inte betyder mycket för mig. Men där på intervjun satt jag och tänkte "Men hallå, jag ÄR faktiskt så mycket mer erfaren än dom här knallhattarna!? ANSTÄLL MIG BARA!!" Aja, sedan åkte jag hem till Mjölby för att överraska familjen lite och bara få vara lite. Men även hemma nojade jag över att någonsin få ett jobb, för det var det alla frågade mig om. Och då när jag skriver med både Emelie och Mimi om hur jobbigt det är att vänta på besked från IKEA, så ringer dom. Och drar onödigt långt på att säga att JAG FICK JOBBET. Så där stod man och halvhoppade med mamma samtidigt som jag tackade dom kanske tusen gånger. Alltså den lättnaden, att få det jobbet jag allra helst önskade att få, livet<33

Så vips, var man igång med intro-vecka på IKEA. Och shit vilket lyx att få intro på ett jobb?? Aldrig fått det innan. Och få vara en del av ett så stort företag?? Allt är så uppstyrt och jag har ett schema ända till juni. För första gången vet jag vad jag ska göra en längre tid framöver. Och det känns så himla skönt.

 

 

Jag hade ett slags mål att skaffa mig ett jobb på mindre än en månad, efter jag flyttat in, och jag klarade det. JAG ÄR NÖJD! Klart jag kommer sakna att inte få andas alpluft hela vintern, men jag tror sälja köttbullar kan bli nästan lika bra. Malmö, jag gillar dig!

 

 

Ännu en gång tillbringade jag och Wilma sommaren på Krukan. Så skönt att få jobba med så bra människor! Så skönt att man kan det här jobbet utantill nu. Samma frågor om var toaletten är, vad är laktos-, gluten-, nöt-, kött-, luftfritt, göra hundratals mackor på morgonen som ändå aldrig räcker för dagen osv osv.

En av dom bättre dagarna var kanske när Ylva och jag hade varit på en random "musikfest", som senare skulle avslutas med något slags skogsrave. Istället blev vi alla utskjutsade ut i skogen till ett jakttorn och ingen förstod varför vi skulle vara där... (Wilma och Fredrik var inte med på skogsravet, för Wilma blev för full på den vanliga festen och började prata Downtown Abbey-brittiska hahahha) ANYWHO! Vi blev skjutsade tillbaka och jag slocknade i min bil. Tidigt morgonen efter (med ca 2 timmars sömn) kröpkörde vi till stranden (jag troligen fortfarande full) och la oss där för att fortsätta sova. Det var så mysigt när jag, Wilma och Fredrik låg på stranden i sovsäckar som uteliggare, medan pigga pensionärer joggade förbi och tog morgondopp.
Sen var det ju ganska osexigt att jag skulle jobba ett par timmar senare. Och när Wilma följer med mig upp till Krukan så ser vi en kö till utanför dörren. Och därefter Ylva hysteriskt skrattande, eftersom hon också fortfarande var lite full. Ahhhh då känner man att man lever, när man får jobba när det är proppat med folk!

 

Den här sommaren har jag inte tagit mycket bilder, eftersom jag jobbat i princip varje dag :))

MEN! Caroline kom ju faktiskt och hälsade på, så då hade jag "semester" i två dagar! Då hann vi iallafall turista lite. Älskar att Carro har blivit den person som alltid hälsar på mig var jag än jobbar.
Har lite bilder också från våra grillkvällar med jobbet och när Emil och Axel fixade en fantastisk midsommarfest.

 

Att tillbringa somrarna på Gotland är som balsam för själen, hörni!!

 

 

Aaahh måste skriva av mig lite av min ångest nu

 

Ännu en gång, efter jag kommit hem från Alperna, så vet jag att jag inte ska bo i Mjölby. Inte nu iallafall.

Efter varje dag hemma, sen jag kommit hem, får jag mer och mer panik över att "bli kvar här". Men nu är det ju inte så enkelt att bara dra. Jag får äntligen jobba lite, så jag kan tänka på annat. Och så ska jag jobba på krukan i sommar igen, det blir myz att göra en sista sommar där.
Men hösten då? Ingen aning, vilket gör mig lite rädd. Jag känner mig färdig med att vara skidguide, men skulle aldrig tacka nej till att göra ännu en säsong i Alperna. För det finns nästan ingenting bättre än att åka skidor i Alperna, i solsken.
Jag har sökt utbildningar men vet innerst inne att jag inte är redo för att studera i höst heller. Hur ska jag bli redo för det, när jag älskar att jobba så mycket??
Det enda jag vet med hösten är att jag vill flytta. Helst till södra Sverige, gärna Malmö. Jag blir så deprimerad av att dom flesta av mina vänner inte finns kvar här. Det gör det ju ännu mer opeppigt att komma hem igen till Mjölby, efter nästan 5 månader, sen har man typ inga att besöka...

 

Jaaaaaaa ni, det ska bli spännande att se vad det blir av mig i höst. Nu ska jag bara tjäna ihop massa cash över sommaren, så en egen lägenhet kan bli verklighet i höst!

 

 

Just det, var i Köpenhamn och Eslöv i helgen för att träffa favoriter. I torsdags hade vi reunion med St. Anton-guiderna. Oj så bra man mådde av att få se alla igen, och snacka igenom säsongen. Vi hade världens längsta förfest hos Rigmor, vilket kanske gick överstyr. Tillslut kom vi på tåget in till centrum och hade barrunda i Köpenhamn. Det var lyckat även fast jag inte har jättestarka minnen från barerna vi var i... Jag var också med om att göra slut-ish... med någon, utan att ha någon aning om att det tydligen från hans sida hade varit så seriöst...? Smooth, Sanne! Vi hade iallafall ännu roligare när vi skulle tillbaka hem till Rigmors lägenhet. Vi ramlade bokstavligt in till lägenheten. Och det gulligaste var kanske att Rigmors mamma fixade en pangfrukost till oss dagen efter, som vi inte alls gjort oss förtjänta av.
Efter massa hejdåkramar så kom jag tillslut på tåget från Köpenhamn till Eslöv för att komma till Mimi. Det är löjligt hur deppig jag blir, varje gång jag åker över Öresundsbron tillbaka till Sverige. Men den där förbannade staden har charmat sönder mig.

Nåja, så jävla underbart det var att träffa Mimi igen. Vi har för det mesta bara myst sönder med varandra. Men vi kom faktiskt också iväg på utgång i Köpenhamn igen. Emelie har flyttat till Malmö och hade pratat med andra slope-guider att vi borde gå ut i Köpenhamn tillsammans. Sagt och gjort, så kom vi alla över dit igen och mötte upp Mads. Ironin att vi gick till en tyroler-bar med världens alp-inredning... Men alltså, som Mimi och jag dansade. Är ärligt förvånad över att vi inte blev utslängda så mycket som vi höll på. Efter många timmars dansande och tåg-åkande, så landade vi i Mimis säng vid åtta-tiden på morgonen. Dagen efter hade vi en lovely bakfylledag med hämtmat, godis och Modern Family-maraton.

 

Här är liksom en av dom alla anledningarna till att jag vill flytta ner söder i Sverige, så jag kan vara närmare alla dessa underbara människor.

 

 

Nu har det nästan gått en vecka här i St. Anton. Vi har haft fullt upp med möten och pappersarbete här, men ändå hunnit med att slappna av, dricka och äta gott på något sätt också.

Imorgon får vi våra första gäster (woop woop) dock bara fem pers, så det blir en skön start. Just nu finns det inte allt för mycket snö här, men är positivt överraskad hur bra pisterna är här ändå pga snöbrist.

 

Det bästa med St. Anton (än så länge) är att alla här är så jäkla hjälpsamma och genuint snälla. Jag tror Charlotte och jag kommer få till en rrrrriktigt bra säsong!

 

Bjuder på lite stämningsbilder från dagarna

 

 

 

Så är resväskan återigen fullpackad med underställ och skidstrumpor. Och här ligger jag nu i sängen i mitt rum. Imorgon åker jag, mamma och pappa till Köpenhamn för att sova där två nätter och bara myzaaa...
På fredag får jag äran att slippa åka med i bussen ända ner till Livigno. Jag och lite andra instruktörer tar flyget istället! Sedan kommer de andra förstaårsguiderna med bussen på lördag.

Jahaja. Den här gången är man ju betydligt lugnare och mindre nervös kan jag säga. Visst att jag fick ett anfall igår och var tvungen att fulgråta lite för mamma pga stressad att hinna med allt i St. Anton tills gästerna kommer. Denna gång får vi enbart en vecka på oss att gå runt och hälsa på alla hotel, skiduthyrning, skidskola, liftkontor och slutligen få koll på skidområdet. Förra året hade vi hela TRE veckor på oss tills våra första gäster kom :´) Meeeeeeeen jag har gjort en jävligt bra uppstartsplan så det ska nog jag och min kära kollega Charlotte fixa! Som sagt, är nervös på ett helt annat sätt denna gång. Jag har ännu högre förväntningar på mig som guide och destinationschef. Jag vill ju va en fucking superguide! (och chef...)

 

 

 

Vi får väl se om jag uppdaterar lika ofta i St. Anton som jag gjorde i Val Thorens, dvs en gång i månaden typ...
Avslutar inlägget med att jag hoppas verkligen att jag kommer trivas i St. Anton minst lika mycket som VT, att jag kommer få åka sjukt mycket skidor, få pröva off-pist, och att jag kommer lära känna massa bra folk!

 

Heja mig!!! Måste leva lajf!!!

 

 

 

Jag har hunnit med ännu en tur till Århus och Köpenhamn + en visit till Mimi, sen senast jag skrev här. Låt mig bjuda på lite bilder!

 

 

 

Snart sprängs jag av rastlöshet här hemma. Vilken tur att det äntligen är dags för guidekurs igen i slutet av månaden. Ska bli så kul att få träffa gamla favoriter + alla nya, färska guider, som vi ska pressa!

Och innan jag åker på guidekursen, ska jag till Århus en gång till så jag får krama lite till på mina favoritdanskar. Ändå rätt sugigt att varken Stine eller Mattias ska göra en till skidsäsong... Men jag ska fortsätta tjata på dom att hälsa på mig :)))

 

En lite komisk grej som hänt - Jag sökte olika restaurang/hotelljobb i Dubai på nån hemsida jag hitta en natt jag var uppe. Så har det blivit varje gång jag försökt söka jobb här i närheten. På nått sätt lyckas jag ändå sitta och kolla jobb i Australien, Nya Zeeland eller som nu, Förenade Arabemiraten. Svennejobb verkar inte locka mig särskilt mycket nu...

NÅJA! En restaurang hörde iallafall av sig och vi försökte skypa med varandra i söndags men det bröts hela tiden, så idag försökte vi igen. Och tillslut kunde vi höra varandra! Hon jag pratade med verkade jättesöt och jag blev såklart jättesugen på att börja jobba i en av dom finaste restaurangerna i Dubai....

Grejen var denna att jag gjorde denna intervju helt på skoj, bara för att "öva" mig på engelska intervjuer. Jag har ju redan jobb i vinter liksom.... Men samtidigt skulle det ju vara hur häftigt som helst att bli upplärd av dom "bästa". Aja, vi bestämde iallafall att prata mer om ett par dagar, så jag skulle hinna tänka. Men jag vet ju innerst inne att jag vill helst göra en skidsäsong till. Men vem vet, kanske kan man flörta lite och låta dom vänta på mig liiite till, tills jag kommer hem i april igen...?

Älskar också under tiden jag hade intervjun, så ska Tyson som annars är lugn, fucka ur i köket där jag sitter. Under intervjun hinner han både ramla ner från en av stolarna och gå runt och jama. Och så fick jag knuffa bort han diskret när han ville gå framför dataskärmen. Min lilla attentionwhore :´-)

 

 

 

Läste Elsa Billgrens blogg och tyckte det var fint när hon hade skrivit olika minnen, och jag gjorde desamma. Nej, nu är det dags för att förbereda sig för jobbkväll, ja hör och häpna, Sanne ska jobba ikväll!

 

 

 

 

 

Emelie och jag skulle hem från Namibia. Vi mellanlandade i Johannesburg och fick inte platser bredvid varandra därifrån. Det var när vi flög från Johannesburg och lämnade Afrika. Då jag insåg att jag klarat en av mina största drömmar. Att resa till Afrika. Men det var inte glädjetårar som kom när vi lyfte från Johannesburg. Tvärtom. Jag kände mig så långt ifrån färdig med Namibia. Så fick jag mitt plastglas med rödvin och jag gav mig fan på, innan jag somnade mellan dom två bredaxlade männen, att jag skulle komma tillbaka så fort som möjligt.

 

 

Jag drog honom till mig igen, efter han försökt gå upp flera gånger. Och sista gången jag drog honom till mig, så somnade han på mitt huvud och jag inburrad i hans hals. Jag låg där och undrade hur han kunde somna så hårt i den ställningen. Men egentligen brydde jag mig inte så mycket om det, allt jag tänkte på att han skulle åka hem i övermorgon. Och jag som precis börjat bry mig om honom. Jag som annars hatar att sova ihop med killar som ska ligga för tätt med en. Och nu har jag en kille som sover på mitt huvud och jag är nöjdast i världen.

 

 

Jag tycker inte längre om när mina föräldrars vänner frågar vad jag ska göra hädanefter, eller vart jag ska åka denna gång. För jag vill inte få pappas sorgsna ögon på mig varje gång jag berättar. Jag vet att det är han som tar störst stryk när jag reser iväg. Hans klassiska fras brukar alltid komma i slutet, "Det är ju kul att hon tar för sig och reser nu medan hon är ung! Men självklart är det ju inte roligt när hon lämnar sin gamla pappa kvar här..."
Jag hatar att han väljer ordet lämnar. För det är verkligen inte det jag gör. Jag lämnar inte min familj och vänner när jag reser iväg.

 

 

Jag och Stine hade hunnit bo i Val Thorens i en vecka. Vi hade vår uppstartsguide, danska Kristoffer, som jobbade där förra året, som skulle hjälpa oss få igång all arbete. Men vi alla förstod att han blev uppstartsguide enbart för att festa sig igenom dagarna i Val Thorens. Kristoffer och jag fick aldrig någon riktig kontakt, dels för att jag var svensk och han var lite udda. Jag hade ju också fullt upp med att lära mig danskan och hänga med i diskussionerna på baren Snesko. Men så var det en kväll när vi går ut tillsammans och röker. Det var en av dom få stunderna vi kunde prata själva med varandra. Vi står där och småpratar och drar lite dåliga skämt för att inte göra situationen för krystad. Och så från ingenstans, så blir han gravallvarig och säger "Men Sanne, om du ens ska klara dig här i nästan fem månader, måste du börja prata med danskarna i baren Snesko." Jag blev så chockad över hans djupt seriösa råd till mig och fick bara fram på knagglig danska att jag verkligen försöker lära mig förstå danska snabbt men det är inte det lättaste. Han skakade av mitt svar snabbt och vi gick in igen till dom andra.

Kristoffer kanske inte hjälpte oss överdrivet mycket med uppstarten och han var väldigt udda med att vilja festa sönder men inte vilja prata så mycket med folk. Men visst fan fick han mig att vilja lära mig danska ännu fortare. Tänk om han hade fått se mig ett par veckor senare - Svenska Sanne, som inte är som dom andra svenskarna i byn. Nej nej, hon har ju blivit dansk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill verkligen ta upp att börja skriva igen, men nu var det så länge sen jag gjorde det regelbundet, så det känns bara märkligt att skriva inlägg nu :(( AJA

 

I fredags kom jag äntligen iväg till Aarhus. Så hetsig morgon men försenat tåg ner till Köpenhamn, trodde jag skulle missa bussen i Köpenhamn till Aarhus, men det gick! På nått vänster hittade jag bussen också. Älskar när jag skulle avpricka mig för chauffören och "säger mitt namn på svenska" och chauffören ba "Eeeh du sa vad?", så jag tänker ojsan fel av mig, jag heter inte Sanne här, jag heter ju SÖÖNNÄÄ här ju :))) Och jajamän, då förstod han direkt vad jag sa.

Så i min helg i Aarhus hann jag med att prata ikapp med Stine, dricka (mycket) vin och lyssna på Thomas Helmig med henne, traska runt i centrum och i ett häftigt tropiskt växthus. Självklart hann jag träffa Mattias som var mer pepp än mig på att visa kyrkan. Haha gölle. Och så hann vi besöka Bar Smil, baren där flera av bartenderna från Snesko jobbade i. Det blev kramkalas och shots med Pernille, Heine, Manse och Troels. Haha söta Pernille som nu längre inte riktigt förstod allt jag sa nu och ruskade bara på huvudet och tyckte att jag hade varit i Sverige aaaaalldeles för länge.

Det var sjukt kul att se något annat av Danmark än Köpenhamn och vi hade sån tur med att det var sol hela helgen. Dock lite sugigt att alla ska studera, så det är knappt tid att man kan va där en helg... Också tråkigt när en viss kille inte var helt tillfreds med så lite tid han fick va med mig. Men ingen sorg över det! Nu har jag testat hur smidigt det är att komma dit med buss och jag har redan planerat in en tripp om några veckor. Vad vet jag, kanske planerar jag in ännu en till innan den?

 

På söndagen till onsdagen drog jag till charmiga Eslöv för att få spendera lite kvalitétstid med otroligt saknade Mimi. Att dom hämtade mig på stationen och jag sen blev serverad pizza och rödvin<33 Det behövdes kan jag lova, när jag var helt färdig efter en lååång resa utan mat.
Vet ni vad bland dom bästa grejerna med Mimi är? Det är aldrig några problem att hitta på grejer med henne för vi vill alltid samma. Så när vi sitter i pyjamas på måndagen och sovit till halv två. Så tycker vi att en tripp till Malmö är perfekt för att "äta frukost". Vi hittade en italiensk restaurang med uteservering och åt och drack gott i solskenet. ALLTSÅ SÅ GÖTTIGT! Efter det strosade vi omkring i stan lite och plötsligt får Mimi ett sånt craving efter löjrom. Jaamen, då åkte vi hem, handlade bubbel och gjorde löjromtoasts.

Ja ni hör ju, mycket mat blir det när vi ses. Aae vad jag önska hon bodde närmare, så vi kunde ha vinkvällar som slutar klockan sex på morgonen lite oftare!

 

 

 

AHOPP DET VAR DEN HELGEN! Jag var sämzzzt på att ta bilder i helgen, så det blir inga här.
Jaaa ni, summan av kardemumman så önskar jag att jag kunde låta några danskar och Mimi flytta in hos mig, så jag fick krama på dom lite oftare.