För att få lite mer känsla när jag berättar om Kosovo, så måste ni lyssna på rätt musik.

 

Dom här låtarna kommer föralltid påminna om Kosovo

 

 

 

 

Så finns det en till låt men hittar den varken på spotify eller tuben.

 

 

 

 

Den var lång, men inte så lång som man förväntade sig. Mycket roligare att åka dit med buss så man får se flera länder på vägen. Dock missade jag några länder, då när vi sov på natten. Såg mest Danmark, Tyskland, Ungern och Serbien. Bussresan tog en och en halv dag, om jag kommer ihåg rätt? När vi hade åkt i ett dygn, så var vi i Ungern på morgonen. Där var då värmen slog till som en käftsmäll i mitt ansikte. Vi skulle käka frukost där på ett ställe, och jag går ut ur bussen med min hoodie. Fick skippa hoodien direkt!

Sen kom vi till gränsen till Serbien. Där fick vi vänta ganska länge för dom ska va as sega i tullen och jävlas. Men tillslut kom vi igenom och åka igenom Serbien tog ganska lång tid. Och det man såg var för det mesta majs- och solrosfält. Och lite av huvudstaden fick vi också se.

Måste berätta lite om själva bussen också. Alla snackade albanska i bussen så jag hajade ingenting :D

Sen lyssnade vi bara på albansk musik högt i bussen och kollade bara på albanska program på tvn i bussen. Att komma på mig själv att känna igen dom olika albanska låtarna och kunna refrängen tillslut.

 

Sen på kvällen så gled vi in i Kosovo. Hann se lite innan det blev mörkt ute och man såg typ inget. Vi var väl framme i Prishtina, huvudstaden, efter tio nångång på kvällen. Där mötte Arjetas farbröder oss och skjutsade oss till hennes farmor där hela släkten va. Blev att heja på alla kusiner, fastrar och så vidareee.

Sen åkte vi hem, dit vi skulle bo. Hann väl packa upp lite innan vi gick och la oss direkt.

 

 

Vi bodde i ett stort tegelhus med Arjetas farbror, fru och två barn. Trivdes direkt för alla därnere var så jäkla givmilda mot mig. Dagen efter vi kom kände man av värmen igen. Hel-ve-te vad varmt det var!

 

 

 

Vi badade på favvis-stället California Resort. Ett ställe med flera olika pooler, god pasta och partymusik i högtalarna. Aa då var livet på en pinne när man göddade i en solstol i nästan 40-graders värme.

Annars var dagarna nästan för varma för att vara ute i. Några dagar gick vi i stan på dagen. Gick i affärer och tittade på grejer. Åka buss i den värmen var en upplevelse. Rövsvett of d00m fick man! Vi hade seriöst med oss servetter för att torka av oss när vi skulle av, rädda för att få svettfläckar på våra shorts/klänningar. Hahaha när man gled i sitsen av svettet när bussen svängde :D

Och som typ alla andra länder därnere i Europa så körde dom väldigt impulsivt och tutade like if it wasn't no tomorrow. Det var lite "living on the edge-känsla" när man gick över övergångställena, om dom skulle stanan för en eller inte. Spännande!

 

På kvällarna åkte vi oftast in till Prishtina. Vi bodde knappt tio minuter bort från huvudstaden så det var ju gött.

Venera, Arjetas polare vi hängde med nästan varje dag, visade oss ett möjsigt café/förfestställe som vi va på ett par gånger.

Annars så hängde vi på ett stort köpcentrum på fem våningar vid oss. Där bowlade vi några gånger för dom hade fäst-musik därinne och goda drinkar.

Annars var vi på kvällarna med Veneras kompisar. Där var grejen, att man satte sig på restauranger på kvällarna och satt där och pratade. Det var la trevlans men man blev ganska trött på att inte fatta nånting dom sa. För ingen vågade prata engelska med mig, för dom kände sig inte bra på det. Såatte, där satt man och glodde och försökte vara med i samtalet endå :)

 

Sen var vi ute två kvällar på en klubb som hette Duplex. Där är tjejerna jäkligt uppklädda, nästan obligatoriskt att ha högklackat och massa smink. Så man smälte la inte in direkt. Och klubben blev knökad. Fanns liksom inget direkt dansgolv, man kunde stå lite var man ville och dansa. Men det var najs att dansa där och låtsas kunna texten på en albansk hitlåt.

Rolig grej att det kunde bli så många missförstånd mellan oss. Om Arjeta och jag började fuldansa så hajade inte riktigt Veneras killpolare det... Tror fuldans inte existerade därnere, eller i alla fall inte populärt.

 

 

En kväll skulle vi grilla vid en stor sjö utanför Prishtina. Och jäklar killarna gick in för't. Dom hade med sig bord och stolar, olika kött och grönsaker att grilla. Levande ljus tände dom också på bordet! Sen gjorde dom en stor eld bredvid för att vi inte skulle frysa. Åh en till speciell grej i Kosovo! Svin-varmt på dagarna och svin-kallt på nätterna. Sen att vi stannade där till fem på morgonen var ju ganska så segt... och kallt. Men helt klart ett minne att komma ihåg!

 

 

En mysig dag, var då när hela släkten åkte ut till där Arjetas pappa och dom växte upp. Det var på landet, bland höga dalar och berg och massa grön skog. Så fint! Där hade vi picknick och bara umgicks. Lekte vid dammen med kusinerna och letade efter små kräftor. Sen gick vi upp för en lång backe, kändes längre just för värmen också, för att se deras gamla hus. Utsikten var så fin när man var uppe på en av bergen. Att se enstaka hus högst upp på ett berg, att folk bor däruppe! Fick se lite av hur husen kunde se ut, dom som hade blivit sönderbombade efter krigen med Serbien. Man kan nästan inte förstå att krig har varit där bara för att man inte har sett något liknande innan.

 

En annan dag åkte vi runt hela dagen till dom andra städerna. Var så nära gränsen så jag "såg" Albanien! Gick i stan i dom olika städerna och stannade och åt på en restaurang med damm inomhus med ankor i. Exotiskt värre!
En sak man inte ser varje dag: Vi åkte förbi ett "psykhem" i en av städerna. Såg flera så vid stängslet, titta ut på den vanliga gatan som var precis utanför, helt tomma i blicken. Krigsskadade människor som levde där. Sånt där som man bara ser på tv, men där fanns riktiga psykhem med riktiga människor som hade seriösa störningar. Intresant men läskigt på samma gång.

 

 

 

Vet inte vad jag ska skriva mer nu. Känns som jag har tagit upp de största händelserna.

Jag är så glad att jag fick följa med på den här resan och verkligen se Kosovo. Inte utifrån som turist, utan mer "inne" i Kosovo, om ni hajar vad jag menar? Att bo med familjen, bo lite utanför Prishtina, se det "interna".

Vet så mycket mer om Kosovo nu än vad jag någonsin har gjort. Kan ju deras språk med! Neevars, kan typ tjugo "nöd-ord" som man behövde veta därnere. Däribland hur man sa "bönder" till dom som bodde utanför Prishtina haha.